Marint centrum inbjudet till riksdagen

Hur kan vi göra mer mat av sill och skarpsill i linje med Sveriges Livsmedelsstrategi 2.0?

Seminariet Svenskt fiske vid ett vägskäl - en fiskeripolitik för ökad beredskap och ett friskt Östersjön arrangerades i riksdagen den 25 februari av Marint centrum, på inbjudan av Moderaterna och Socialdemokraterna, för att lyfta frågan om hållbart Östersjöfiske, en stärkt svensk sjömatsproduktion och ökad beredskap. Uppslutningen var mycket god med över 60 anmälda deltagare, vilket visar hur intresset för Östersjön och svensk fiskerinäring har ökat de senaste åren.

En förflyttning mot en livsmedelsinriktad fiskerinäring är en omfattande process som berör hela fiskets värdekedja, med start i havets tillstånd och fiskebeståndens status, vidare till kvotnivåer och kvotfördelning och utformningen av Sveriges fiskeflotta, landningshamnar, beredning och slutligen marknad. Genom att presentera fakta om alla delar av denna kedja, ville vi visa på brister och möjligheter i förhållande till dagens förvaltning och belysa reformbehovet av dagens system för att fördela de svenska fiskekvoterna.

Bred kompetens samlad

Vid seminariet deltog inbjudna talare som tillsammans kastade ljus på samtliga dessa delar:

Åsa Nilsson Austin, Östersjöncentrum vid Stockholms universitet
Kristian Ekström, Skillinge Fisk-Impex
Cecilia Solér, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Krishan Kent, Fiskbranschens Riksförbund
Tommy Lang, Svenska Regionala Yrkesfiskare
Konrad Stralka, Baltic Waters

Bland de frågor som lyftes var bland annat:

• Hur mår sillen i Östersjön och hur fiskar vi miljömässigt klokt?

• Värdeskapande fiske – både en verklighet och en framtida möjlighet

• Sill i Nordsjön och Östersjön – samma art men olika som råvara

• Vilka värden i kronor förlorar Sverige på att merparten av fångsterna exporteras oförädlade?

• Efterfrågan på sill och skarpsill från Östersjön – finns den?

• Är den svenska mottagningskapaciteten i Östersjön för liten eller är båtarna för stora?

• Vad kan riksdag och regering göra?

Här kommer ett axplock av det som presenterades under seminariet.

Värdeskapande fiske en realitet – och en framtida möjlighet

Sverige har den största sillkvoten i Östersjön, men endast en liten del av den bereds till livsmedel i Sverige, då merparten landas oförädlat utomlands. På så vis går vårt land miste om betydande ekonomiska och sociala värden, samtidigt som stora industriella fångstuttag tär på Östersjöns ekosystem. I motsats till detta har fiskerinäringen i Simrishamn (liksom Nogersund och Ellös) hållit fast vid ett fokus på förädling och värdeskapande och därmed bevarat, och även vidareutvecklat, värdefull kunskap om hur man förädlar fisk från Östersjön.

En fiskerinäring som bygger på hög förädlingsgrad, dvs. att lönsamheten genereras genom klokt resursnyttjande och värdeskapande, frigör fiskerinäringen från beroendet av stora fångstvolymer. Det är skonsamt mot Östersjöns utsatta bestånd och bygger en resiliens i förhållande till de förändringar som kan väntas i klimatförändringarnas kölvatten.

I Simrishamns fiskehamn har maximerat värdeskapande varit målet under lång tid, vilket drivit på en utveckling av en värdekedja för fisket som är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar. Genom samarbeten med forskning tas nu nästa steg, genom bl. a. ökat nyttjande av restflöden, tillvaratagande av o- eller underutnyttjade fiskarter, utveckling av nya produkter och odling av alger i Östersjön.

Hur mår sillen i Östersjön och hur fiskar vi miljömässigt klokt?

Åsa Nilsson Austin från Stockholms universitet visade en sammanställning av beståndsstatusen och beståndsutvecklingen för de ekonomiskt mest betydelsefulla fiskbestånden i Östersjön. Slutsatsen var att de ekologiska förutsättningarna för en robust livsmedelsproduktion är osäkra och kräver kraftfulla åtgärder för att försäkra resurstillgången för beredningen i framtiden.

Värdeskapande fiske – vad kan man vinna?

Cecilia Solér från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet presenterade nya forskningsresultat som jämför det genererade värdet av ett kilo sill utifrån nyttjande. Sill som landas i Skagen till fiskmjölframställning genererar 4 kr/kg till båten som säljer fångsten, medan förädlingsvärdet hamnar i Danmark. Landas sillen i stället i Simrishamn och bereds till stekt sill så landar värdet på 147 kr/kg. Resultaten bekräftar värdeskapandet som en möjlighet att fortsätta fiska och bereda mat utan betydande ekologiska risker.

Nordsjösill och Östersjösill - samma art men helt olika som råvara

Det största svenska mottagnings- och beredningsföretaget längs Östersjökusten, Skillinge Fisk-Impex, representerades av VD Kristian Ekström. Han förklarade vissa skillnader mellan sillen som lever i Östersjön respektive i Nordsjön, något som har en avgörande påverkan på vilka volymer som kan fiskas, landas och beredas åt gången om det ska bli livsmedel.

Östersjösillen är oerhört mycket mer krävande som råvara. I princip bör sillfilén vara klar inom 24 h från det att sillen fångades till havs. Tidsfristen för Nordsjösillen är mycket längre. Enligt västkustfiskare kan man förvara Nordsjösillen ombord i isvattentankar uppemot 10 dygn. Detta innebär att medan man i västerhavet har tid på sig att fånga stora volymer, är man i Östersjön begränsad till dagsfisketurer i mindre båtar, vilket också är ett skonsammare sätt att fiska.

Efterfrågan på sill och skarpsill från Östersjön – finns den?

Krishan Kent från Fiskbranschens Riksförbund gav en övergripande bild av efterfrågan av liten pelagisk fisk i Europa. Den europeiska livsmedelsindustrin saknar i dagsläget ”fyra sillar av tio” och skulle gärna köpa både sill och skarpsill från Östersjön för livsmedelsproduktion. Han visade även hur man i Lettland med sin skarpsillkvot, som är runt 30% mindre än den svenska kvoten, genererar ett värde om 1,8 miljarder kr, medan den svenska kvoten genererar runt 400 milj. kr.

Krishan påpekade avslutningsvis att Sverige är det enda landet i EU där resursfördelning och främjandet av fiskerinäringen ligger hos olika myndigheter.

Vägen fram och vem gör vad?

Det pågår ett omfattande arbete med intressenter från olika delar av samhället för att vända den negativa utvecklingen inom Östersjöfisket.

Nyligen har regeringskansliet tagit initiativ till Pelagisk plattform, som samlar bransch och berörda myndigheter (Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket) med målet att öka livsmedelsproduktionen av pelagisk fisk. 29 svenska kustkommuner, organiserade i två nätverk, arbetar för att bidra till utveckling av landningshamnar och lokal näringslivsutveckling i Sverige. En rad forskningsprojekt pågår, bl. a. inom tillvaratagande av restströmmar.

På politikens bord finns en fråga som har potential att åstadkomma en avgörande skillnad – för Östersjön, för svensk livsmedelsproduktion, för regionalt värdeskapande och för en stärkt beredskap: en reform av det pelagiska resursfördelningssystemet, som löper ut 2029. Vid seminariet manade samtliga deltagande organisationer riksdagen att skyndsamt tillsätta en nationell utredning för att identifiera och föreslå ändringar av dagens system, så att detta är på plats i god tid inför beslut om en förlängning av nuvarande system.

Samma dag som seminariet arrangerades lämnade Simrishamns kommun tillsammans med organisationerna Baltic Waters och Sportfiskarna in ett förslag om reform till Sveriges landsbygdsminister, klimat- och miljöminister samt minister för civilt försvar. Grundpremissen i förslaget är att det nuvarande systemet inte ersätts i sin helhet med ett nytt utan istället vidareutvecklas till att successivt styra fisket mot ett mer hållbart uttag samt erbjuda gynnsamma förutsättningar t. ex en bättre förutsägbarhet för även det regionala livsmedelsinriktade fisket.